Litografi
Litografi eller plantryck, är en metod där motivet görs med fet krita eller litografiskt bläck på porös kalksten, litoplåt eller litofilm. Sedan bestrykes stenen med gummi arabicum som tränger in i stenen, utom i de partier som är täckta med motivet.Principen metoden baseras på, är att fett och vatten stöter bort varandra. När stenen fuktas med vatten tar endast de partier av stenen som inte varit belagd med färg emot vatten.När stenen sedan bestryks med fet tryckfärg fastnar den endast på de partier av stenen som inte är fuktade. Slutligen pressas ett papper mot stenen i en litografipress. Metoden uppfanns av
Alois Senefelder 1798.
Koppargrafik
Mjukg- och hårdgrundsetsning görs genom att motivet tecknas med en trubbigare spets i en asfaltsgrund som valsats på plåten och därefter etsas i järnklorid.
Akvatintetsning görs på en kopparplåt som pudrats med ett asfaltspulver. Plåten hettas upp så att kornen smälter fast och skapar en rastrerad yta. För att ge bilden olika gråtoner börjar man med att etsa den ljusaste tonen. Sedan täcker man för de ljusa partierna med stopplack och låter plåten
torka innan man etsar igen för mörkare ton. Proceduren upprepas tills plåten fått de önskade gråtonerna.
Boktryck
Johan Gutenberg (ca 1400–1468) lyckades kombinera tryckpressen, de lösa typerna, pappret och bläcket. Legeringen var en blandning av bly, tenn och antimon som smälte vid en relativt låg temperatur för gjutning och skapade en hållbar typ. Texterna som ska tryckas sätts spegelvända, bokstav för bokstav, i ett så kallat kast – en mall och lagom mycket trycksvärta färgas in på typerna och trycks sedan mot ett papper.